I helgen var jag hemma. Hemma som i var jag växte upp inte där jag bor. Ibland blir jag ledsen när jag kommer hem. känns som en förlorad annan tid på något sätt.

På en helg så ska man klämma in massa besök. Ett av dem var till pappa. Han bor ihop med sin mamma. Farmor. Det såg ut ungfär likadant som det alltid gjort. Gamla tapeter som säkert är superhippa i vasastan. Det tänker nog inte farmor på. Hon tänker nog mest på att hon precis kommit hem från sjukhuset. Det var lite därför jag ville dit. Jag tänkte på att man kanske borde hinna se sina nära o kära innan de försvinner. De senaste åren har farmor haft en hjärta som jag gjort av en pärlplatta. Hjärtat är rött med massa svart i. Väldigt tydligt. Farmor tror att jag gjort den på dagis. Det har jag inte. Jag har gjort den när jag var fruktansvärt påtänd. 18 år kanske.
Jag sa att jag gjort den när jag var full. Som en kompromiss liksom. Jag ville vara ärlig men ändå kan man ju inte säga nått sånt. Eller kan man? Kanske skulle hon förstå. Att jag inte är sån
längre.

Sen fick jag en väska av pappa. En dammig gammal väska. Saker som jag glömde efter jag åkte på behandling. I väskan fanns nästan hela mitt liv komprimerat. Två blockflöjter. Diplom. Medaljer från 4 klubbs i orientering. Noter. En bibel. Några skolkataloger. Ett brev. Från Conny.
Det skrev han från häktet. Det låter såhär:

Tja Pönö!

Här inne är allt ascoolt. Bara nya coola kläder, bara bra nya filmer.
Asschön säng. Bara ny cool rap. Så har jag fått en bil, en escort vit med tonade rutor, bra bandare och en skitsnygg brud. Jag har det asbra mäns du rövar dig. Gå till haga, inge mat och din tajta stickade tröja.
Ojo allt e helt rövigt härinne. Går upp 7 på morgonen och rövar hela dagen. Jag blir nog kvar här nån vecka till. När jag kommer hem ska vi "suuupa". Tråkigt det där med Petter. Ha det bra o röva på dig!!!
Cooooonny (min nya tag)

Där kanske vi var 19 år. 10 år sen. Konstigt det där med tid. Den är varken bra eller dålig. Den bara är och är en av de få saker vi faktiskt inte kan påverka.