
Det finns folk och det finns folk. En del råkar vara kvinnor och andra vara män. Som man har man många fördelar. En klassiker är att man får högre lön. En annan fördel är att få hjälp när man behöver det.
I Humlegården idag den 23 Maj kl 14.30 fanns det en kvinna som behövde hjälp. Hon ville låna min telefon. Hon fick det men kom inte ihåg nummret hon skulle ringa. Själv tänkte jag på att det skulle vara pinsamt om hon skulle stjäla den så att jag skulle få lova att springa efter. Hon var spröd och verkade väldigt blyg men hon tog mod till sig och frågade om jag pluggade. Jag ser förmodligen yngre ut än jag är. Jag kunde inte låta bli att tänka att hon var söt. Men hon var sjuk. Väldigt sjuk. Jag känner sånt. Kanske medicinerad. Kanske bakpundig. Vi pratade lite om var vi var ifrån. Hon hade massa kassar. Hon visste inte var hon skulle.
Till slut kom hon på att hon hade en tid att passa. Det kändes lite tryggare att hon inte skulle vara själv. Kanske var det tvärtom. Kanske skulle hon sälja sig , vad vet jag.
Själv gick jag på socmöte och verkade duktig. Jag kanske borde köpa en trisslott eftersom jag har ändå har möjligheten att göra just det. Har man inte fördelen att kunna slänga upp pengarna så existerar inte turen heller.
Mr Suitcase-You dont smile anymore
10 Comments:
Det är så fint att det fortfarande finns själar som tar sig tid att ägna några minuter åt alla vilsna och behövande på gatorna.
"Det finns folk och det finns folk. En del råkar vara kvinnor". Snygg inledning.
Det är något i blicken, hur deras vilsenhet nästan får dem att vant böja sig i väntan på nästa förolämpning. Hon hade nog inte räknat med att du skulle låna henne telefonen eller tala med henne. Förmodligen gjorde det henne mer vilsen än något annat. Något nytt, okänt. Omtanke.
Ovanan vid värmen gör det bara mer sorgligt, men hon kommer minnas dig från Humlegården. Han som frågade var hon var på väg.
du är snäll du.
sista stycket var bäst. och ack så sant. finns nog ett starkt samband mellan tur och pengar.
blir lite rädd när ni säger att jag är snäll. det kanske är jag som lever i en bubbla men gör inte folk sånt? gör inte ni det?
jag är allmänt folkskygg. har lilte svårt för folk som bara kommer fram till en sådär. särskilt när dom verkar vara förvirrade, fulla eller påverkade.
med det sagt så går jag ändå mycket på första intrycket och magkänslan när jag träffar folk. det händer rätt ofta ändå att jag sitter och snackar med en främling i en park eller buss, bara för att dom verkar trevliga eller roliga.
Jag försöker.. verkligen försöker.
Du är snäll, jag tror inte att människor i allmänhet skulle låna ut sin mobil. Det beror på situationen och jag tror samtalet och att bli sedd många gånger är långt viktigare än pengar.
Inte samtalet i en mobil då, men att bli sedd av en annan människa, så menade jag.
låter rätt vettigt för det är ungefär så jag funkar oxå. eftersom jag är lättskrämd skulle jag aldrig prata med någon som verkade aggresiv. däremot har jag lättare för att prata med såna som är lite förvirrade.
Mr Suitcase är riktigt bra!
Skicka en kommentar
<< Home